<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" ?>
<rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/">
  <channel>
    <title>I dont love anyone</title>
    <link>http://www.blogak.com/donotloveanyone</link>
    <description></description>
    
     
     <item>
      <title>Web2.0 eta Google Docs</title>
      <link>http://www.blogak.com/donotloveanyone/web20-eta-google-docs</link>
      <description><![CDATA[
        <br>
<iframe src='http://docs.google.com/EmbedSlideshow?docid=dft6b433_6gsqsppvk' frameborder='0' width='410' height='342'></iframe>
Hau da Google docs erabilita egindako aurkezpen bat. Web 2.0 iaksgaiarako egin behar izan duguna.
       ]]></description>
      
        <category>docs</category>
      
        <category>web2 0</category>
      
        <category>google</category>
      
      <comments>http://www.blogak.com/donotloveanyone/web20-eta-google-docs#comments</comments>
      <dc:creator>MrBlank</dc:creator>
      <pubDate>Wed, 14 May 2008 20:27:58 +0200</pubDate>
      
     </item>
    
     
     <item>
      <title>Deontologia</title>
      <link>http://www.blogak.com/donotloveanyone/deontologia</link>
      <description><![CDATA[
        <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Deontologia"><b>Deontologia</b></a> (<a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Grekera" class="mw-redirect" title="Grekera">grekeratik</a>: δέον "<i>zor zaion</i>", λόγος "<i>trataera</i>") <a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Jeremy_Bentham&amp;action=edit&amp;redlink=1" class="new" title="Jeremy Bentham (sortu gabe)">Jeremy Bentham</a> izeneko pentsalari britainiarrak erabili zuen lehen aldiz, eta, horrekin, <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Etika" title="Etika">etikaren</a> (morala eta <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Gizaki" title="Gizaki">gizakiaren</a>
beharrak jorratzen dituen filosofiaren adarra) adar bat izendatzen
zuen. Adar horren oinarria honakoa da: eginbeharren oinarriak eta arau
moralak aztertzea. Erreferentzia egiten dio arlo zehatz bateko
profesionalek bete beharreko eginbeharren eta betebeharren multzo
antolatuari.
       ]]></description>
      
        <category>wikipedia</category>
      
        <category>deontologia</category>
      
      <comments>http://www.blogak.com/donotloveanyone/deontologia#comments</comments>
      <dc:creator>MrBlank</dc:creator>
      <pubDate>Tue, 13 May 2008 09:41:01 +0200</pubDate>
      
     </item>
    
     
     <item>
      <title>Najwajean</title>
      <link>http://www.blogak.com/donotloveanyone/najwajean</link>
      <description><![CDATA[
        <br>
<object height="355" width="425"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/MxppO6qxH2U&amp;hl=en"><param name="wmode" value="transparent"><embed src="http://www.youtube.com/v/MxppO6qxH2U&amp;hl=en" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" height="355" width="425"></object>

ez dut uste ezer esan behar dudanik
       ]]></description>
      
        <category>najwajean</category>
      
        <category>crime</category>
      
      <comments>http://www.blogak.com/donotloveanyone/najwajean#comments</comments>
      <dc:creator>MrBlank</dc:creator>
      <pubDate>Mon, 12 May 2008 11:26:44 +0200</pubDate>
      
     </item>
    
     
     <item>
      <title>Erlijio gertakaria</title>
      <link>http://www.blogak.com/donotloveanyone/erlijio-gertakaria-1</link>
      <description><![CDATA[
        <p><span style="" lang="EU">Aurreko egunean erlijio gertakariaren inguruko hitzaldi batera joateko
aukera izan nuen. Hona hemen handik lortutako ondorioak. Espero dut interesgarriak
izatea niretzat diren moduan.<o:p></o:p></span></p>

<p><u><span style="" lang="EU">Erlijio gertakaria<o:p></o:p></span></u></p>

<p><i style=""><span style="font-size: 10pt;" lang="EU">Erlijio
hitzaren jatorria etimologikoa: religión</span></i><i style=""><span style="font-size: 10pt; font-family: Wingdings;" lang="EU"><span style="">è</span></span></i><i style=""><span style="font-size: 10pt;" lang="EU"> re-ligare: berriz lotu; berriz lotu gu eta gure
jatorria.<o:p></o:p></span></i></p>

<p><span style="" lang="EU">Erlijioek pertsonen dimentsio sakon bati ematen diote erantzuna.
Oinarrizkoa da erlijioak ulertzeko eta errespetatzeko erlijioa termino bezala
ulertzea eta errespetatzea.<o:p></o:p></span></p>

<p><u><span style="" lang="EU">Erlijioa: </span></u><span style="" lang="EU">gizakia gizaki denetik erlijio agertu izan da.
Gizakiarekin lotuta egon da beti, bere jaiotzetik. Bizitzaren edo
existentziaren jatorriarekiko, iturriarekiko harremanak bilatu izana da.<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Existentziaren jatorria edo oinarria diogunean honakoa esan nahi dugu:
existentziaren inguruko azken galderak, nondik gatoz, nora goaz, zer
gara…baina, zer daukagu horiek erantzuteko: esperientzia pertsonala, gure
antzinakoek esandakoa eta pentsatutakoa, zeintzuk dira ditugun pista
kulturalak? Existentziaz ari garela gure osotasuna eta jakituria gizaki bezala
ez nahikoa zaigu erantzunak bilatzeko, beraz, begirada atzera botatzen dugu.
Ondorioz, erlijioak kulturen ehunka urteen emaitzak izan daitezke, hizkuntzen
antzera.</span></p>

<p><span style="" lang="EU">Erlijio ezberdin asko dauden arren, beharrezko da horiek komunean dituzten
ezaugarriak edo kontzeptuak aztertzea, guztien artean irakur dezakegun
batasuna; zer dute komunean?: <o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Lau elementuetan banatu daitezke:<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU"><span style="">&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span>1.-Sakratutasunaren
dimentsioa: ez dute egunerokotasunetik aparteko errealitatea batez hitz egiten,
baizik egunerokotasunaren azken galderetatik abiatzen dira egunerokotasunaren
oinarrietara jotzen dute, bizitzaren sakratutasunetik. Zein dimentsiotan
kokatzen garen arabera, gauza batez edo bestez arituko gara. Laburbilduz,
erlijioak bizitza dimentsio sakratua batetik aztertzen du.<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU"><span style="">&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span>2.-Misterioa: erlijio
guztietan dagoen elementu nagusia da. Bizitzaren iturria, jatorria da. Aztertu
beharreko bi puntu ezberdintzen dira:<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU"><span style="">&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span>-transzendentzia:
haratagoko dimentsio baten kokatzen da. Misterioa gugandik haratago dago,
gainditu egiten gaitu. Gizakiaren kapazitate mentala gainditzen duten galderak
egiten ditugu. Misterioarekin harremanak landu ditzakegu baina ezin gara hori
ulertzera heldu, inurri batek fisika edo kimika ulertu ezin dezakeen antzera.<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU"><span style="">&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span>-gizakiari
barru barrutik eragiten dio. Bere barnean dauden galderetatik dator, beraz, ez
kanpo faktoreren batetik.<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Erlijio guztietan batasun horrekiko sentitutakoaren arabera honakoa
ondorioztatu dezakegu: izugarria da gizakiaren eta Misterioaren arteko
proportzio-gabetasuna eta baita liluragarria ere.<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU"><span style="">&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span>3.-Jarrera erlijiosoa:
hiru “bide” zehazten dira: pentsamendua (burua), sentimendua (bihotza) eta
ekintza (eskuak).<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Erlijioa ez da iritzi kontu bat. Jarrera ez da bakarrik Misterioa ulertzea,
baizik eta bizitzan egiten, pentsatzen eta sentitzen duguna horren bilaketara
zuzentzea. Ez da sinismen kontu bati mugatzen.<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU"><span style="">&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span>4.-Hierofania:
sakratutasunaren agerpena da. Nola izango dugu Misterioaren dimentsioarekin
harreman ezin badugu hori ulertu. Beraz, gizaki erlijiosoak bere bizitzan
kokatzen du harremana: mendian, izotzean, zeruan…<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Sakratutasuna gizakiaren errealitatean agertzen da, islatzen da. Bizitza
antolatzen da sakratutasunarekin harremana izateko. Kristauen ogia: ogian
agertzen dela sinisten du edo ikusten du ukitu ezin den misterioa.<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU"><o:p>&nbsp;<img src="http://farm1.static.flickr.com/79/215824196_3dfca1ebf3.jpg?v=0"></o:p></span></p>

<p><u><span style="" lang="EU">Erlijio zehatzetaz<o:p></o:p></span></u></p>

<p><span style="" lang="EU">Budismoaz: Buda printze bat zen eta seme bat zuen. Bizitza ona zuen, ez
zitzaion ezer falta, nahi zuen beste izan zezakeen, baina oinarrizko galderen
erantzuna falta zitzaion. Bizitza osoan bere jauregian bizi zen, beraz,
erantzun bila jauregia utzi eta sufrimendua ezagutu zuen handik kanpo. Printze
kondizioari uko egin eta munduan zehar egiaren bila abiatzen da. Bizitzaren
esentzia ezagutzen du eta hori erakusten hasten da. Egun ere, ezkutatzen
zaizkigu Bidari jauregian ezkutatzen zitzaizkionak. Herria da bere esperientzia
espiritualaren inguruan erlijio bat sortzen duena, Jesukristorekin gertatu zen
bezala.</span></p><p><img style="width: 401px; height: 266px;" src="http://farm3.static.flickr.com/2228/2242035462_2fc4e811aa.jpg?v=0"><br><span style="" lang="EU"><o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Budismoaren arabera, sufrimendu gehienen jatorria desio adiktiboetan
kokatzen da. Beraz, horiek gainditu eta gure desio eternoetan kokatu behar
gara. Adikzio nagusia Ni kontzeptua da.<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Judaismoak, bestalde, herrian kokatzen du Misterioaren gakoa. Liburu
sakratuek deskribatzen dute herriaren eta Misterioaren arteko harremana eta
maitasuna. Jainkoaren ezaugarri nagusia maitasuna da, baina, gizakia beste
pasioetan galtzen denean galdu egiten da.</span></p><p><img style="width: 411px; height: 307px;" src="http://farm3.static.flickr.com/2189/1790668708_ef5cc5662b_b.jpg"><br><span style="" lang="EU"><o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Nazareteko Jesusek aldarrikapen erradikala egin zuen. Maitasun eta
intimitate harremana sortzen du bizitzaren jatorriarekin, aita harreman bat.
Ulertu ezin dezakegunez maitasuna azpimarratzen du gakotzat.<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Erlijioen bihotza zein den ulertzea behar-beharrezkoa da horiek ulertu ahal
izateko eta ondorioak ezagutu ahal izateko.</span></p>

<p><span style="" lang="EU">Islamak batasun bakartzat ulertzen du Misterioa. Mahomak ulertzen du
Jainkoa ukiezina eta urruna dela, ezin dela berarekin aita harreman bat izan,
aldi berean, inpultso adiktiboak kontrolatzeko bost arau proposatzen ditu,
ramadana eta errezoa bezala.<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Sakonean, erlijioek badute intuizio komuna. Hori azaltzeko metafora bat
erabil daiteke. <o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Gurpilaren metafora: existitzen da ulertu ezin dugun misterioa, baina,
gutxienez, hurbildu gaitezke eta horretan saiatu behar gara, espiritualki
hurbilago egoteko. Orduan eta Misterioaren hurbilago egon gure artean ere
hurbilago egongo gara, beste erlijioetako sisdunak izan arren.</span></p><p><img style="width: 411px; height: 277px;" src="http://farm3.static.flickr.com/2209/2408911573_5a4d19d5e5_o.jpg"><br><span style="" lang="EU"><o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Erlijio bakoitza gurpilaren erradio bat izango litzateke, Misteriora
hurbiltzean beste erradio edo erlijioekiko hurbilago egongo gara.<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Bestalde, bada beste kontutan hartzeko puntu bat. Misterio ulertu eta
ezagutzen ez dugun zerbait dela kontutan izanda, izan daiteke horren
zehaztasunera hurbilketa ezberdinak egitea. Bost itsuk elefante bat ukitzean
zer den ez dute jakingo baina ezagutzen duten gutxiarekin irudi bat sortuko
dute. itsu bakoitzak, ukitu izan duen, elefantearen atalaren arabera, ideia
hurbilago edo urrunago bat izango dute. Erlijioek duten Misterioa ulertzeko
eran antzera gerta daiteke.<o:p></o:p></span></p>
       ]]></description>
      
        <category>misterioa</category>
      
        <category>erlijioa</category>
      
      <comments>http://www.blogak.com/donotloveanyone/erlijio-gertakaria-1#comments</comments>
      <dc:creator>MrBlank</dc:creator>
      <pubDate>Wed, 16 Apr 2008 12:01:50 +0200</pubDate>
      
     </item>
    
     
     <item>
      <title>Diriamba</title>
      <link>http://www.blogak.com/donotloveanyone/diriamba</link>
      <description><![CDATA[
        Eta Diriambaren ingururan gehiago jakin nahi baduzue hona hemen informazio txiki bat:<br><h1 class="firstHeading"><a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Diriamba">Diriamba</a></h1>
		
			<h3 id="siteSub">Wikipedia(e)tik</h3>
			
									<div id="jump-to-nav">Hona jo: <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Diriamba#column-one">nabigazioa</a>, <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Diriamba#searchInput">Bilatu</a></div>			<!-- start content -->
			<p><b>Diriamba</b> Carazoko departamenduko udal bat da, Nikaragua.</p>
<h2> <span class="mw-headline">Geografia</span></h2>

<p>Hiria 11º51' I eta 86º14' M kokatzen da. Hiria <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Itsas_maila" title="Itsas maila">itsas mailatik</a> 500 metrotara kokatzen da. Hiri honetan aurkitzen da <a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=San_Sebastianeko_Basilika&amp;action=edit&amp;redlink=1" class="new" title="San Sebastianeko Basilika (sortu gabe)">San Sebastianeko Basilika</a>. <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/1891" title="1891">1891</a>.urtean, Basilika eraikitzeko lanak hasi ziren arren, ez zen <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/1939" title="1939">1939</a>.urtearte ireki. Hiri honetatik jaio zen <a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Diriangen_Soccer_Club&amp;action=edit&amp;redlink=1" class="new" title="Diriangen Soccer Club (sortu gabe)">Diriangen Soccer Club</a> futbol talde profesionala. Anekdota moduan, aipa daiteke <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Costa_Rica" title="Costa Rica">Costa Ricako</a> presindentea izan zena, <a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Rafael_%C3%81ngel_Calder%C3%B3n_Fournier&amp;action=edit&amp;redlink=1" class="new" title="Rafael Ángel Calderón Fournier (sortu gabe)">Rafael Ángel Calderón Fournier</a> bertan jaio zela 1949.urtean istripu bezala. Bere aita <a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Rafael_%C3%81ngel_Calder%C3%B3n_Guardia&amp;action=edit&amp;redlink=1" class="new" title="Rafael Ángel Calderón Guardia (sortu gabe)">Rafael Ángel Calderón Guardia</a>, baita <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Costa_Rica" title="Costa Rica">Costa Ricako</a> presidente izandakoa, Diriamban zegoen erbesteratuta.<br></p>
<h2><span class="editsection"></span> <span class="mw-headline">Kanpo loturak</span></h2>
<p><a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Hizkuntza_ingeles&amp;action=edit&amp;redlink=1" class="new" title="Hizkuntza ingeles (sortu gabe)">ingeles</a>:</p>
<ul><li><a href="http://diriamba.info/English/frontpage.htm" class="external text" title="http://diriamba.info/English/frontpage.htm" rel="nofollow">www.diriamba.info</a></li></ul><br>
       ]]></description>
      
        <category>euskaraz</category>
      
        <category>nikaragua</category>
      
        <category>wikipedia</category>
      
      <comments>http://www.blogak.com/donotloveanyone/diriamba#comments</comments>
      <dc:creator>MrBlank</dc:creator>
      <pubDate>Wed, 16 Apr 2008 10:12:58 +0200</pubDate>
      
     </item>
    
     
     <item>
      <title>Carazoko departamendua</title>
      <link>http://www.blogak.com/donotloveanyone/carazoko-departamendua</link>
      <description><![CDATA[
        Dagoeneko jakingo duzuen bezala, uda honetan lagun batekin batera Nikaraguara joango naiz dokumental bat egiten. Beraz, Nikaraguaren inguurna informazioa biltzen ibili naiz et akonturatu naiz euskarazko wikipediak informazio gutxi duela honen inguruan. Beraz, bide batez euskarazko wikipedia osatzen hasia naiz. Hona hemen nire lehengo ekarpena:<br><h1 class="firstHeading"><a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Carazoko_departamendua">Carazoko departamendua</a></h1>
		
			<h3 id="siteSub">Wikipedia(e)tik</h3>
			
									<div id="jump-to-nav">Hona jo: <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Carazoko_departamendua#column-one">nabigazioa</a>, <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Carazoko_departamendua#searchInput">Bilatu</a></div>			<!-- start content -->
			<table style="border: 1px solid rgb(170, 170, 170); margin: 0pt 0pt 1em 1em; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" align="right" border="1" cellpadding="4" cellspacing="0" width="300">
<tbody><tr>
<th colspan="2" style="padding: 4px; background: rgb(0, 0, 255) none repeat scroll 0% 50%; color: rgb(255, 255, 255); -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial; font-size: 150%;" align="center">
<p><b>Carazo</b></p>
</th>
</tr>
<tr>
<td colspan="2" align="center">
<table style="background: rgb(249, 249, 249) none repeat scroll 0% 50%; -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial;" border="0" cellpadding="2" cellspacing="0">
<tbody><tr align="center">
<td><br></td>
<td><br></td>
</tr>
</tbody></table>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="background: rgb(198, 198, 198) none repeat scroll 0% 50%; -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial;">Herrialdea</td>
<td><a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Irudi:Flag_of_Nicaragua.svg" class="image" title="Nikaragua"><img alt="Nikaragua" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/19/Flag_of_Nicaragua.svg/22px-Flag_of_Nicaragua.svg.png" border="0" height="13" width="22"></a><span style="padding-left: 5px; line-height: 20px; vertical-align: middle;"><a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Nikaragua" title="Nikaragua">Nikaragua</a></span></td>
</tr>
<tr>
<td style="background: rgb(198, 198, 198) none repeat scroll 0% 50%; -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial;">Hiriburua
<p><a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Koordenatu_geografiko_sistema" title="Koordenatu geografiko sistema">Koordenatuak</a>:</p>
</td>
<td><a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Jinotepe&amp;action=edit&amp;redlink=1" class="new" title="Jinotepe (sortu gabe)">Jinotepe</a>
<p><small><span class="plainlinksneverexpand"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9a/Erioll_world.svg/18px-Erioll_world.svg.png" style="padding: 0px 3px 0px 0px; cursor: pointer;" title="erakutsi kokalekua mapa interaktibo batean"><a href="http://tools.wikimedia.de/%7Emagnus/geo/geohack.php?params=11_51_N_86_12_W_region:NI-BO_type:adm1st&amp;title=Carazoko+departamendua" class="external text" title="http://tools.wikimedia.de/~magnus/geo/geohack.php?params=11_51_N_86_12_W_region:NI-BO_type:adm1st&amp;title=Carazoko+departamendua" rel="nofollow"><span class="geo-nondefault"><span class="geo-dms" title="Mapa, argazki aereoak eta beste ezagaurri batzuk 11°51′N 86°12′W koordenatuentzat"><span class="latitude">11°51′N</span> <span class="longitude">86°12′W</span></span></span><span class="geo-multi-punct">﻿ / ﻿</span><span class="geo-default"><span class="vcard"><span class="geo-dec geo" title="Mapa, argazki aereoak eta beste ezagaurri batzuk 11.85 -86.2 koordenatuentzat"><span class="latitude">11.85</span>, <span class="longitude">-86.2</span></span> <span style="display: none;">(<span class="fn org">Carazoko departamendua</span>)</span></span></span></a></span><span id="coordinates"> <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Koordenatu_geografiko_sistema" title="Koordenatu geografiko sistema">Koordenatuak</a>: <span class="plainlinksneverexpand"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9a/Erioll_world.svg/18px-Erioll_world.svg.png" style="padding: 0px 3px 0px 0px; cursor: pointer;" title="erakutsi kokalekua mapa interaktibo batean"><a href="http://tools.wikimedia.de/%7Emagnus/geo/geohack.php?params=11_51_N_86_12_W_region:NI-BO_type:adm1st&amp;title=Carazoko+departamendua" class="external text" title="http://tools.wikimedia.de/~magnus/geo/geohack.php?params=11_51_N_86_12_W_region:NI-BO_type:adm1st&amp;title=Carazoko+departamendua" rel="nofollow"><span class="geo-nondefault"><span class="geo-dms" title="Mapa, argazki aereoak eta beste ezagaurri batzuk 11°51′N 86°12′W koordenatuentzat"><span class="latitude">11°51′N</span> <span class="longitude">86°12′W</span></span></span><span class="geo-multi-punct">﻿ / ﻿</span><span class="geo-default"><span class="vcard"><span class="geo-dec geo" title="Mapa, argazki aereoak eta beste ezagaurri batzuk 11.85 -86.2 koordenatuentzat"><span class="latitude">11.85</span>, <span class="longitude">-86.2</span></span> <span style="display: none;">(<span class="fn org">Carazoko departamendua</span>)</span></span></span></a></span></span></small></p>
</td>
</tr>
<tr align="center">
<td colspan="2"><a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Irudi:NicaraguaCarazo.png" class="image" title="NicaraguaCarazo.png"><img alt="" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/NicaraguaCarazo.png/200px-NicaraguaCarazo.png" border="0" height="187" width="200"></a></td>
</tr>
<tr valign="top">
<td style="background: rgb(198, 198, 198) none repeat scroll 0% 50%; -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial;">Azalera<br></td>
<td>1.050 km<sup>2</sup></td>
</tr>
<tr>
<td style="background: rgb(198, 198, 198) none repeat scroll 0% 50%; -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial;">Biztanleria<br>
Dentsitatea</td>
<td>177.100 <small>(2006)</small><br>
171 bizt/km²</td>
</tr>
<tr>
<td style="background: rgb(198, 198, 198) none repeat scroll 0% 50%; -moz-background-clip: -moz-initial; -moz-background-origin: -moz-initial; -moz-background-inline-policy: -moz-initial;"><a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/ISO_3166-2" title="ISO 3166-2">ISO 3166-2</a></td>
<td>NI-BO</td>
</tr>
</tbody></table>
<p><b>Carazo</b> <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Nikaragua" title="Nikaragua">Nikaraguako</a> departamentu bat da. 1.050 km<sup>2</sup> eta 177.100 biztanle ditu. Hiriburua <a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Jinotepe&amp;action=edit&amp;redlink=1" class="new" title="Jinotepe (sortu gabe)">Jinotepe</a> da. <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Ozeano_Barea" title="Ozeano Barea">Ozeano Barearen</a> ondoko eskualdearen erdialdean kokatuta dago, <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Managua" title="Managua">Managua</a> hiriburuaren hegoaldean kokatuta dago, Nikaraguako <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Sumendi" title="Sumendi">sumendien</a>
katearen ondoan, hala ere, eskualdeko sumendirik gabeko departamentu
bakarra da. Azalerari dagokionez, dertamentu txikienetraikoa da.</p>
<p>Bere hondartza ederrengatik eta bere festa erlijiosoengatik ezaguna
da, ia urte osoan zehar ospatzen direnak. Festarik garrantzitsuenak
Santiago Apostoluaren Jinotepeko Zaindariaren festak dira</p>
<p>Bere <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Klima" title="Klima">klima</a> freskoa da. <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Itsas_maila" title="Itsas maila">Itsas mailatik</a> 700 metrotan dagoen goi lautada baten kokatzen da.</p>

<h2><span class="editsection"></span><span class="mw-headline">Herriak</span></h2>
<p>Hiru hirigune nagusi ditu: <a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Jinotepe&amp;action=edit&amp;redlink=1" class="new" title="Jinotepe (sortu gabe)">Jinotepe</a>, <a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Diriamba&amp;action=edit&amp;redlink=1" class="new" title="Diriamba (sortu gabe)">Diriamba</a> eta <a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=San_Marcos&amp;action=edit&amp;redlink=1" class="new" title="San Marcos (sortu gabe)">San Marcos</a>. 8 herri ditu guztira:</p>
<ul><li><a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Diriamba&amp;action=edit&amp;redlink=1" class="new" title="Diriamba (sortu gabe)">Diriamba</a></li><li><a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Dolores_%28Nicaragua%29&amp;action=edit&amp;redlink=1" class="new" title="Dolores (Nicaragua) (sortu gabe)">Dolores (Nicaragua)</a></li><li><a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=El_Rosario_%28Nicaragua%29&amp;action=edit&amp;redlink=1" class="new" title="El Rosario (Nicaragua) (sortu gabe)">El Rosario (Nicaragua)</a></li><li><a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Jinotepe_%28Nicaragua%29&amp;action=edit&amp;redlink=1" class="new" title="Jinotepe (Nicaragua) (sortu gabe)">Jinotepe</a> (cabecera departamental)</li><li><a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=La_Conquista&amp;action=edit&amp;redlink=1" class="new" title="La Conquista (sortu gabe)">La Conquista</a></li><li><a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=La_Paz_de_Carazo&amp;action=edit&amp;redlink=1" class="new" title="La Paz de Carazo (sortu gabe)">La Paz de Carazo</a></li><li><a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=San_Marcos_%28Carazo%29&amp;action=edit&amp;redlink=1" class="new" title="San Marcos (Carazo) (sortu gabe)">San Marcos (Carazo)</a></li><li><a href="http://eu.wikipedia.org/w/index.php?title=Santa_Teresa_%28Carazo%29&amp;action=edit&amp;redlink=1" class="new" title="Santa Teresa (Carazo) (sortu gabe)">Santa Teresa (Carazo)</a></li></ul><br>
       ]]></description>
      
        <category>euskaraz</category>
      
        <category>wikipedia</category>
      
        <category>nikaragua</category>
      
        <category>carazo</category>
      
      <comments>http://www.blogak.com/donotloveanyone/carazoko-departamendua#comments</comments>
      <dc:creator>MrBlank</dc:creator>
      <pubDate>Wed, 16 Apr 2008 09:48:58 +0200</pubDate>
      
     </item>
    
     
     <item>
      <title>Sahara: lurralde okupatuetako egoera</title>
      <link>http://www.blogak.com/donotloveanyone/sahara-lurralde-okupatuetako-egoera</link>
      <description><![CDATA[
        <div align="justify"><strong>Artikulu hau aurkitu dut eta erakusteko modukoa dela iruditzen zait<br><br>ASOCIACION ANDALUZA POR LA SOLIDARIDAD Y LA PAZ</strong></div><br><div align="justify"><a href="http://www.saharalibre.es/modules.php?name=Content&amp;pa=showpage&amp;pid=14"><strong>VISITA DE UNA COMISIÓN DE ASPA AL SÁHARA OCCIDENTAL OCUPADO POR MARRUECOS</strong></a></div><br><div align="justify"><strong>Julio 2006</strong></div><br><div align="justify"><strong>Visita de una comisión de ASPA a las Zonas Ocupadas del Sáhara Occidental</strong></div><br><div align="justify"><strong>Julio 2006</strong></div><br><div align="justify">En el mes de julio, un grupo de personas de la <strong>Asociación Andaluza por la Solidaridad y la Paz (ASPA) </strong>hemos
viajado al Sáhara Occidental. Entre los objetivos de este viaje estaban
el tener una aproximación a la realidad que está viviendo el pueblo
saharaui en los territorios ocupados. </div><br><div align="justify">Hemos
visto la ocupación en el sentido más amplio y dramático. En cada ciudad
hay dos controles policiales antes de entrar y dos al salir. Hemos
contado más de 50 controles desde el norte, ya en ciudades como Guelmin
y Tan Tan hasta Dajla. Los uniformados paran y piden el pasaporte, no
sólo fuera sino también dentro de la ciudad, y la ficha donde se
registran datos como la profesión, domicilio, etc.. Comunican por
teléfono nuestros datos. Hay un absoluto control de los visitantes y un
interés en dejar claro que estás vigilad@, que no eres bien recibid@,
que cuanto antes te vayas mejor.</div><br><div align="justify">Así nada
más entrar en las ciudades te siguen a corta distancia ya sea en
vehículo, moto o a pie. Mires a donde mires hay varias sombras detrás
de ti como en la peor película de cine negro. Si visitas alguna
asociación, aunque estén legalmente constituidas, en medio de la
reunión se instalan dos o tres policías de paisano y anotan tus datos y
todo lo que quieran.</div><img src="http://www.saharalibre.es/dossier/haidar01.jpg"><br><div align="justify">Hemos podido
comprobar que la situación que vive del pueblo saharaui es de total
asedio y represión. No pueden moverse con libertad en las calles de sus
propias ciudades, no están seguros en sus casas, en cualquier momento
pueden entrar, registrarla y detenerlos. No pueden constituirse en
asociaciones que no estén absolutamente controladas por Marruecos. No
pueden estudiar su cultura en las escuelas porque no hay profesorado
saharaui. Si van a los hospitales, o no les atienden o esta atención es
manifiestamente deplorable, con lo que deben acudir -quien pueda
pagarla-, a la sanidad privada, que tampoco es atendida por saharauis,
con lo que no tienen garantía alguna.</div><img src="http://www.saharalibre.es/dossier/fuerzas01.jpg"><br><div align="justify">Furgones
policiales con 14 o 15 policías de paisano toman las calles –lo hemos
visto en Smara y Dajla, más ocultos en El Aaiún, pero presentes
también. Las ciudades están llenas de cuarteles militares y el verde de
los uniformes es el color predominante en este paisaje.</div><br><div align="justify">También
hemos podido ver como los colonos marroquíes viven en poblados
construidos especialmente para ellos. En viviendas adosadas y reciben
una cantidad determinada de carne, aceite, azúcar y otros productos de
primera necesidad totalmente gratis, además de no tener que pagar ni
agua ni luz.</div><img src="http://www.saharalibre.es/dossier/represion12.jpg"><br><div align="justify">Detienen a adolescentes,
incluso a niños y niñas pequeños, uno de nuestros amigos nos mostraba
fotos de su hijo con el brazo partido y un ojo inflamado y otros signos
de violencia en piernas y cuerpo propinados por la policía marroquí.
Las mujeres que están participando de una manera muy activa en la
intifada, también sufren las detenciones y la violencia.</div><br><div align="justify">Hemos
oído de boca de sus protagonistas los testimonios más crudos de tortura
sufridos por defender los derechos humanos más elementales y por
denunciar <strong>la tortura pública </strong>propinada a presos políticos, delante de los demás presos; <strong>las condiciones infrahumanas </strong>dentro de las prisiones: <strong>alimentación insuficiente </strong>y de pésima calidad;<strong> la masificación </strong>que impide a los presos poder disponer del más mínimo espacio para poder estar; <strong>la insalubridad</strong>.
Hay fotos en Internet tomadas gracias a que los propios presos
saharauis, sobornando a los funcionarios marroquíes, han podido sacar a
la luz pública.<br><img src="http://www.saharalibre.es/dossier/represion7.jpg"><br></div><br><div align="justify">Los heridos de las
manifestaciones que son llevados a los hospitales, son inyectados con
no se sabe qué sustancias y detenidos aunque estén inconscientes.
Cuando sus familiares preguntan por ellos no les dan información y así
continúan produciéndose desapariciones de jóvenes saharauis. Las
mujeres que visitan a sus familiares en prisión son humilladas y
vejadas por los funcionarios.</div><br><div align="justify">Hemos conversado con <strong>Mohamed Daddach –<em>“El Mandela del Sáhara”</em>, preso durante 24 años </strong>en
cárceles marroquíes, 14 de ellos esperando que cualquiera de esos días
fuese el último de su vida. Hemos conversado con quiénes están bajo el
débil –en Marruecos- paraguas protector de Amnistía Internacional: <strong>Brahim Dahan, H´mad Hammad. </strong>Gente que lleva años luchando calladamente, apoyando a una población acosada y asediada.</div><img src="http://www.saharalibre.es/dossier/represion8.jpg"><br><div align="justify">Queremos transmitiros lo esencial de sus mensajes: Muestran <strong><em>su enorme agradecimiento a las familias </em></strong>que acogen a los niños y niñas de los campamentos de refugiados de Tinduf y, en general, al pueblo español por su apoyo.</div><br><div align="justify"><strong><em>Agradecen a las asociaciones </em></strong>de
Amigos del Pueblo Saharaui los años de lucha y apoyo y les piden que no
cejen en este compromiso. A pesar del tiempo en contra.</div><img src="http://www.saharalibre.es/dossier/negra01.jpg"><br><div align="justify"><strong><em>Denuncian al Instituto Cervantes por la nula atención prestada a la demanda de estudiar el español </em></strong>por parte de la población saharaui. No ya en los territorios ocupados, sino también en los campamentos de refugiados.</div><br><div align="justify"><strong><em>Denuncian la tortura, las desapariciones, las violaciones de los derechos humanos</em></strong>,
en general, por parte del Estado de Marruecos para con la población
saharaui del Sáhara ocupado. En palabras de uno de nuestros amigos,
poeta: <strong><em>Marruecos canta una canción que no tiene ritmo </em></strong>porque
hablan de que son una democracia y lo que hace con el pueblo saharaui,
no tiene cabida en ninguna democracia, porque son hechos propios de una
dictadura.</div><br><div align="justify"><strong><em>Denuncian como las fuerzas de las Naciones Unidas para el Sáhara Occidental: la MINURSO </em></strong>están
ahí de vacaciones, en buenos hoteles, con vehículos buenos y en las
playas del Aiun, no visitan a los presos y miran a otro lado cuando se
producen violaciones de los DDHH tan flagrantes como las denunciadas
por Amnistía Internacional.</div><br><div align="justify"><strong><em>Denuncian la postura del gobierno español </em></strong>que
está sometido a los vaivenes de la política interesada del rey Mohameh
VI. En este sentido piden al gobierno Zapatero un compromiso claro de
apoyo a <strong>lo que quiere todo el pueblo saharaui: la celebración del referéndum. </strong>Recuerdan
al Rey Juan Carlos que tiene la obligación de reparar el daño y el
crimen causados en 1975 cuando promovió la firma del acuerdo
Tripartito, que tanto sufrimiento ha traído al pueblo saharaui y tanta
vergüenza ha provocado entre el pueblo español.</div><br><div align="justify"><strong><em>Denuncian
el expolio de recursos naturales (recursos pesqueros, fosfatos, arena)
llevado a cabo, en muchas ocasiones, por empresas españolas como la
atunera Calvo que extrae toneladas de pescado en negocios con Marruecos.</em></strong></div><br><div align="justify"><strong><em>Piden
el apoyo de las asociaciones para que presionen al gobierno de
Marruecos a dejar en libertad a los presos políticos saharauis.</em></strong></div>
       ]]></description>
      
        <category>tortura</category>
      
        <category>sahara</category>
      
        <category>okupatuak</category>
      
      <comments>http://www.blogak.com/donotloveanyone/sahara-lurralde-okupatuetako-egoera#comments</comments>
      <dc:creator>MrBlank</dc:creator>
      <pubDate>Mon, 07 Apr 2008 16:35:15 +0200</pubDate>
      
     </item>
    
     
     <item>
      <title>LastFm</title>
      <link>http://www.blogak.com/donotloveanyone/lastfm</link>
      <description><![CDATA[
        <p><span style="" lang="EU">Hona hemen internetek
eskaintzen duen azkenekoa: <a href="http://www.lastfm.es/">LastFm</a>.</span></p><p><span style="" lang="EU"><img src="http://cdn.last.fm/depth/header2/red_logo.jpg"><br></span></p><p><span style="" lang="EU"> Zuetako askok egingo duzuen bezala,
ordenagailu bitartez musika entzunetaz gain sistema honi esker haratago joateko
aukera dago. Programa txiki bat baino ez da. Programa horrek zure ordenagailuan
eta, orain, MP3an entzundakoa web orrialde batera bidaliko du, <a href="http://www.lastfm.es/help/faq/?category=Nuestro+servicio#321">scrobbling</a>-ari
esker. Ondoren, horrek zure abesti entzunenen lista bat sortuko du eta horretaz
gain beste gauza asko eskaintzen dizkizu.</span></p><p><img style="width: 387px; height: 380px;" src="http://cdn.last.fm/depth/screenshots/es/software_win.jpg"><br><span style="" lang="EU"><o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Gunean zure
gustukoa izango den irrati bat ere entzun dezakezu, zuretzat esklusiboki
sorturikoa. Gainera, zure gustukoak izan daitezkeen gomendapenak ere ematen
dizkizu. Bestalde, zure musika berdina gustuko duen jendearekin kontaktuan
jartzen zaitu, lagunak egin nahi badituzu.<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Kontzertuetara
joatea atsegin duen horietako bat bazara hemen ere zer edo zer interesgarri
aurkituko duzu zure estilokoak diren kontzertuen berri ematen baitizu.<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Bideo-klipentzako
ere bere atala du lastfm-ek. Egunero hiru edo lau bideo-klip gomendatzen dizkizu,
beraz, zure talde gogokoen bideoak jarraitzeko aukera ere baduzu.</span></p><p><img src="http://opensocialapps.com/wp-content/uploads/2007/11/facebook.png"><br><span style="" lang="EU"><o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Azkenik, eta,
blogen bat baduzu, LastFm-ek blogentzako gehigarriak eskainzten ditu, <a href="http://es.facebook.com/index.php?lh=2985a275b69fe9ba1979c8dcc1bb0a44&amp;">Facebook
</a>bezalako plataformentzako bezala. Beraz, musikan haratago joan nahi baduzue
probatu ezazue gune hau, ez duzue ezer galduko.<o:p></o:p></span></p>
       ]]></description>
      
        <category>lastfm</category>
      
        <category>internet</category>
      
        <category>musika</category>
      
        <category>scrobbling</category>
      
      <comments>http://www.blogak.com/donotloveanyone/lastfm#comments</comments>
      <dc:creator>MrBlank</dc:creator>
      <pubDate>Mon, 07 Apr 2008 16:17:07 +0200</pubDate>
      
     </item>
    
     
     <item>
      <title>Mozilla Firefox</title>
      <link>http://www.blogak.com/donotloveanyone/mozilla-firefox-1</link>
      <description><![CDATA[
        <p><span style="" lang="EU">Mozilla Firefox.<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Duela urte batzuk
utzi nuen Explorerra alde batera eta <a href="http://www.mozilla-europe.org/eu/products/firefox/">Mozilla </a>erabiltzen hasi nintzen. Eta, egia
esan, erabakia ondo atera zitzaidan. Askoz erosoago nabigatzen dut<span style="">&nbsp; </span>dohaineko nabigatzaile honekin, eta ez
bakarrik ordaindu behar izan ez dudalako.</span></p><p><img style="width: 222px; height: 214px;" src="http://www.library.drexel.edu/blogs/librarylog/firefox.jpg"><br><span style="" lang="EU"><o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Hasieran,
Firefoxek erabiltzen zuen pestainen sistemak maitemindu ninduen eta horrek bultzatu
zidan hori deskargatzera eta trasteatzen hastera.<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Bestalde, esan
beharra dut informatikaz eta softwarretaz gutxi dakidala, erabiltzailea izateko
behar beste baino ez.<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Firefoxek askoz nabigazio
garbiagoa eskaintzen du eta ez dut topatu Explorerrak duen zerbait eta
Firefoxak ez duena. Segurtasun aldetik ere Explorerrak baino askoz segurtasun
maila handiagoa eskaintzen du, batez ere hain ezerosoak diren pop-up leihoen
aldetik. Gainera, jakingo duzuen moduan bada euskarazko bertsioa erabilgarri.<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Interneten
Firefoxen iritziak bilatzen aritu naiz eta foroetan esaten denagatik badirudi
azken honek orrialdeak kargatzeko denbora gutxiago ere erabiltzen duela.
Gainera, hedapen eta plugin asko daude sarean gure esploratzailea
kustomizatzeko. Bestalde, interfazeak ere aldatu daitezke, zure ordenagailuari
estetika berezi bat eman nahi badiozu. Nik oinarrizkoa dut atseginen, beste
asko probatu ditudan arren.<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Aurki dezakedan
eragozpenik garrantzitsuena, eta batzuetan arazoa izan direnak konpatibilitate
arazoak izan dira. Badira web-orrialde batzuk Microsoften Explorerrarako baino
ez direnak diseinatuak izan, besteak beste <a href="http://www.mondragon.edu/huhezi">HUHEZI </a>unibertsitateko Idazkaritza
Birtualeko gunea. Egun, badirudi hori aldatu dutela, baina, lehen harrigarria
iruditzen zitzaidan nola HUHEZI bezalako unibertsitate batek, muga horien bitartez,
Microsoften lizentzia ordaintzera bultzatzea. Baina, esan bezala, badirudi hori
aldatu dela.<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Fororen baten irakurri
izan dudan bezala, eragozpen bakarra jendearen ezjakintasuna da, eta hala izan
daiteke. Benetan poztuko nintzatekeen ezagutzen ditudan internetzale guztiek
Firefox erabiliko bazuten.<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Honetaz guztiaz
gain Mozillaren beste produktu bat aipatzea gustatuko litzaidake: <a href="http://www.mozilla-europe.org/eu/products/thunderbird/">Thunderbird</a>.
Posta eta <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/RSS">RSS </a>bideen irakurtzaile sinplea da. Bertan zure emailak, harpidetzak
eta agenda antolatzeko aukera daukazu, logikoa den bezala dohainik. Oso gustura
nabil ni antolatzaile honekin beraz gomendagarria da oso, saiatu ezazue, ez
zarate damutuko. <o:p></o:p></span></p>

<img style="width: 210px; height: 210px;" src="http://static.howstuffworks.com/gif/productImages/8/4/00000110984-MozillaThunderbird10-large.jpeg">
       ]]></description>
      
        <category>esploratzailea</category>
      
        <category>mozilla</category>
      
        <category>thunderbird</category>
      
        <category>firefoz</category>
      
      <comments>http://www.blogak.com/donotloveanyone/mozilla-firefox-1#comments</comments>
      <dc:creator>MrBlank</dc:creator>
      <pubDate>Mon, 07 Apr 2008 12:21:28 +0200</pubDate>
      
     </item>
    
     
     <item>
      <title>Saharara bidaia</title>
      <link>http://www.blogak.com/donotloveanyone/saharara-bidaia</link>
      <description><![CDATA[
        <p><span style="" lang="EU">Ikusi ahal izan
duzuen moduan Aste Santu honetan Saharan ibili naiz. Ez nuke oporretan joan
nintzela esango, baizik eta bisitan. Herri bat bisitatzen joan nintzen:
saharauiak. Egia esan, eta zehatzak izatearren, Aljeriar lurraldeetan egon
naiz. 165.000 saharaui inguru Aljeriako desertuaren zati baten bizi dira. Errefuxiatu
politikoak dira.</span></p><p><img src="http://picasaweb.google.es/aitorferrer/Sahara/photo#5184938683307319794"><br><span style="" lang="EU"><o:p></o:p></span></p>
<a href="http://picasaweb.google.es/aitorferrer/Sahara/photo#5184938683307319794"><img src="http://lh5.google.es/aitorferrer/R_SaQvC24fI/AAAAAAAAAoE/QStJOtt-q5c/s400/IMG_6484-1.JPG.jpg"></a>
<p><span style="" lang="EU">Marokok, behin,
lurrak lapurtu eta desertura jo behar izan zuten babes bila. Guzti horren
atzean Espainia dago, jakingo duzuen moduan, baina bueno, ez naiz kontu
politikoetaz arituko, gogo izugarriak ditudan arren.<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Betidanik izan
dut herri honekiko interes edo konexio handia, txikitatik saharauiren bat edo
beste ezagutu izan nituen eta ulertezina egiten zitzaidan<span style="">&nbsp; </span>nola gertatu daitezke horrelakoak: herri oso
bat bere lurretatik alde egin behar izatea beste batek horrela nahi duelako,
benetan niretzako ulertezina.<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Hasieran nahiko
goibel joan nintzen, esan zidaten moduan Loiutik hiru hegazkin ateratzen
baitziren. Espero nuenaren kontrako zen hori. Nik saharauiak ezagutu nahi nituen
eta ez euskaldunak Saharan. Baina dena ordainduta eta itxita zegoenez Sahararako
bidea hartu behar nuen.</span></p><p><img src="http://picasaweb.google.es/aitorferrer/Sahara/photo#5184936402679684274"><br><span style="" lang="EU"><o:p></o:p></span></p>
<a href="http://picasaweb.google.es/aitorferrer/Sahara/photo#5184939666854831074"><img src="http://lh6.google.es/aitorferrer/R_SbJ_C24-I/AAAAAAAAAr8/a2ZxyfUELYo/s400/IMG_6009.JPG.jpg"></a>
<p><span style="" lang="EU">Saharara iritsi
eta egun pare baten zeinen erratuta nengoen konturatu nintzen. Ikusi izan nuen
bezala bidai guztiz solidarioa zen eta ez turistikoa. Nabaria zen bidaiaren
izateko arrazoia: herrien arteko anaitasun garbia. Ikaragarria izan da.
gobernuak, estatuak eta agintariak alde batera utzita herritarrak zein
punturaino elkartzen diren.<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Egun, dena bizi
izan dudala eta bidai perfektua izan dudala kontutan hartuta zer nolako
esperientzia bizi izan dudan konturatzen naiz. Ez nuen halakorik espero, dena
espero edo imajina nezakeena baino askoz hobeto izan zen. Saharauiak duten
gutxia eskaintzen dizute irribarrea ahoan dutela. Oso zaila zait bizitakoa hitzen
bitartez adieraztea, oraindik amets horretan nago.<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Bizitzaren
ikuspuntu berri bat erakutsi didate. Jasotzeko asko duten arren emateko ere
mila gauza dituen herria da. Pertsona moduan ikasi izan dudala sentitu dut,
espiritualki aberastu naizela sentitzen dut.<o:p></o:p></span></p>

<p><span style="" lang="EU">Egin dezakedan
gauza bakarra gomendioak ematea da: udan ume saharauiren bat akojitzeko aukera aprobetxatzea
gomendatzen dut. Haur paregabeak dira eta horiekin ere ikasteko hamaika gauza
daude. Bestalde, urtero bitan ume horiek eta haien familiak bisitatzeko aukera
ematen dute euskal erakunde solidarioek, beraz, hori aprobetxatu eta horiek
nola bizi diren ezagutzea bihotz osoz gomendatzen dut.<o:p></o:p></span></p>
<a href="http://picasaweb.google.es/aitorferrer/Sahara/photo#5184940135006266882"><img src="http://lh3.google.es/aitorferrer/R_SblPC25gI/AAAAAAAAAwQ/GbB38fhyfD8/s400/IMG_6124.JPG.jpg" /></a>

<p><span style="" lang="EU">Kronika hau
goitik-behera kaotikoa dela badakit baina hori barruan sentitzen dudan
pasioaren ondorio baino ez da. Anima zaitezte, benetan, ez zarete damutuko. <o:p></o:p></span></p>
       ]]></description>
      
        <category>rasd</category>
      
        <category>sahara</category>
      
        <category>solidario</category>
      
        <category>polisario</category>
      
      <comments>http://www.blogak.com/donotloveanyone/saharara-bidaia#comments</comments>
      <dc:creator>MrBlank</dc:creator>
      <pubDate>Fri, 04 Apr 2008 10:14:18 +0200</pubDate>
      
     </item>
    
  </channel>
</rss>